Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som Àr estetiskt tilltalande beror mestadels pÄ att det Àr ett mycket svÄrdefinierat begrepp till skillnad frÄn vad en byggnad och ett konstverk Àr.

Detta arbete handlar om hur man som grafiker kan optimera utnyttjandet av tillgÀngliga resurser och trots begrÀnsningar i form av polygon- och texturbudgetar öka sina möjligheter att skapa estetiskt tilltalande grafik. Arbetet undersöker en rad olika tekniker som kan anvÀndas för att resursoptimera material samt testar och utvÀrderar dessa med hjÀlp av material frÄn spelprojektet Break a Leg (BAL). Resultaten visar att det grafiska materialet i BAL tjÀnat otroligt mycket pÄ att resursoptimeras och att optimeringen förbÀttrat den tekniska kvaliteten avsevÀrt genom ökat texelvÀrde och effektiviserad vertexdensitet och gett en positiv visuell inverkan. Genom att integrera resursoptimering i det naturliga arbetsflödet ökar man som grafiker sina möjligheter att skapa estetiskt tilltalande grafik utan att överskrida de förutbestÀmda tekniska grÀnserna..

Magisterexamen i Industriell design avslutas med ett 20 poÀngs examensarbete. Rapporten behandlar examensarbetet ?Formgivning av en vattentÀt kapsling?, som utförts vid Institutionen för arbetsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet. Uppdragsgivare var elektronikföretaget Followit AB i SkellefteÄ, som Àr ett modernt teknikbolag och arbetar med positioneringstjÀnster, mobil datakommunikation och datapresentation genom geografiska informationssystem. Produkten som utgör examensarbetet skall kunna gömmas i ett objekt t.ex.

I mitt arbete vill jag undersöka hur strĂ„ket lĂ€ngs Östra Ågatan kan utvecklas och förbĂ€ttras. Syftet med arbetet Ă€r att skapa ett strĂ„k som fungerar bĂ€ttre Ă€n vad det gör idag. Min ambition eller mĂ„lsĂ€ttning Ă€r att presentera en konkret gestaltningslösning som Ă€r estetiskt tilltalande och funktionellt hĂ„llbar..

SamhÀllsplanering krÀver hÀnsyn till och övervÀgande av samhÀllets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar Àr estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhÀllsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning ÄskÄdliggörs med hjÀlp av en granskning av MÀrsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestÄende av tvÄ semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av MÀrsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestÄende av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhÀllsplaneringen vid utvecklingen av MÀrsta centrum, strÀvar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, anvÀnda naturliga fÀrger och föresprÄka grönomrÄden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning Àr mer estetiskt tilltalande Àn dess nuvarande utformning.

En stor del av de svenska byggnaderna uppfyller inte de krav som stÀlls för taksÀkerhet, och saknar taksÀkerhetsanordningar. Detta beror pÄ att de taksÀkerhetsanordningar som finns pÄ marknaden idag inte tilltalar kunden tillrÀckligt estetiskt. Dessutom finns en stor variation av taktyper, detta har medfört att det utvecklats mÄnga olika infÀstningar för taksÀkerhetsprodukter. MÄlet Àr att utveckla taksÀkerhetsanordningar som kunden anser vara estetiskt tilltalande samt konstruera en infÀstning som fungerar för alla typer av tak och alla taksÀkerhetsprodukter. Resultat: Flera koncept togs fram med fokus pÄ design och tillverkning, dÀr till slut ett slutkoncept valdes för infÀstning, snörasskydd och nockrÀcke samt tvÄ koncept för stegar.

Det hÀr Àr en uppsats som behandlar Àmnet estetiskt lÀrande. Fokus ligger pÄ grundskolans tidigare Är, dÄ det Àr dÀr en undersökning genomförts för att ta reda pÄ hur pedagogers syn kring estetiskt lÀrande ser ut och hur de anvÀnder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar pÄ med detta arbete Àr varför det Àr viktigt med estetiskt lÀrande, hur ett estetiskt förhÄllningssÀtt bemöts ute pÄ skolorna samt om pedagogerna arbetar pÄ ett estetetiskt sÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen skedde med hjÀlp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat pÄ min enkÀt Àr alla verksamma som lÀrare i förskoleklass till Ärskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gÄng Àr att de flesta av mina informanter Àr positivt instÀllda till ett estetiskt arbetssÀtt dÄ de kan se att ett sÄdant arbetssÀtt frÀmjar elevers inlÀrning.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pÄ vilka sÀtt estetiskt lÀrande kan inverka pÄ dyslexiproblematik hos barn. Studien hade ocksÄ till syfte att ta reda pÄ vilka olika sÀtt pedagoger arbetar med barn med dyslexi och vilka olika arbetsÀtt inom estetiskt lÀrande det finns för att utveckla barn med dyslexi.Jag var intresserad av att se om estetiskt lÀrande pÄverkade barnen med dyslexi i skolan. Jag har nyttjat tidigare forskning, litteratur och intervjuer med tre pedagoger ute pÄ fÀltet för att fÄr en större uppfattning och kunskap om Àmnet. Jag följde mina forskningsfrÄgor genom studien för att fÄ fram ett tydligt resultat som möjligt..

Att skapa animerad film Àr nÄgot som kan krÀva mycket tid och arbete. Mer stiliserade visuella stilar kan inte bara vara estetiskt tilltalande utan Àven skapa mer tidseffektiva arbetsprocesser. Den hÀr studien utforskar hur anvÀndandet av cel-shading tillsammans med ett stiliserat utseende pÄverkar en animeringsproduktion och dess effektivitet. Detta gjordes genom att skapa en kortfilm producerad med detta effektiva arbetssÀtt. Resultatet visade pÄ att ett stiliserat utseende har möjlighet att förenkla bÄde modellering, texturering och animering.

Algoritmer för vÀgplanering anvÀnds ofta i dataspel för att navigera datorstyrda enheter. En av de vanligaste algoritmerna som anvÀnds i samband med vÀgplanering Àr A* algoritmen, som kan anvÀndas för att effektivt hitta den kortaste vÀgen mellan tvÄ positioner i spelets nivÄer. Algoritmen har dock inget stöd för att producera estetiskt tilltalande vÀgar, vilket kan leda till att spelets enheter rör sig som robotar genom spelnivÄn.Detta arbete tar upp och analyserar algoritmer som kan anvÀndas i kombination med A* algoritmen för att göra vÀgarna rakare, mjukare och mer direkta. Algoritmerna implementeras i ett program dÀr deras minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd berÀknas nÀr de körs genom en spelnivÄ med vÀggar och hinder.Resultaten frÄn slutet av rapporten visar att de estetiskt förbÀttrande algoritmerna kan implementeras för att göra stora förbÀttringar av A* algoritmens estetiska prestationer, utan större pÄverkningar pÄ A* algoritmens minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd. Resultaten frÄn bÄde produkt och utvÀrderingen skulle kunna anvÀndas i framtida spelprojekt..

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger anvÀnder sig av ett musiskt/estetiskt förhÄllningssÀtt till lÀrande för att underlÀtta inlÀrningen för elever med koncentrationssvÄrigheter. Med musiskt/estetiskt lÀrande menar vi att hela kroppen Àr integrerad i lÀrandet och att olika uttryckssÀtt möjliggör tillÀgnandet av ny kunskap. VÄr tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men pÄ grund av fÄ tillgÀngliga informanter sÄ har vi Àven gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska omrÄdet. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktÀr. Genom intervjuerna har pedagogernas syn pÄ koncentrationssvÄrigheter och musiskt/estetiskt lÀrande och dess koppling synliggjorts.Vi har Àven studerat lÀroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lÀrande i skolan dÀr det stÄr att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov och att de har rÀtt till att fÄ anvÀnda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting Àr mer orÀttvist Àn att mÀta alla med samma mÄtt? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lÀrande förekommer i vÄra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvÄrigheter men det Àr ett förhÄllningssÀtt till lÀrande som samtidigt kan försvÄra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vÄr text för att vi anser att barn Àr en stÀllning de yngre individerna alltid har men elever Àr de endast i skolsituationer.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med vÄrt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska Àmnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjÀrnan. Vi ville undersöka rektorernas syn pÄ balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska Àmnen, samt hur de ser pÄ elevers kunskapsinlÀrning. Vi anvÀnde oss av litteraturstudier och enkÀtfrÄgor i vÄrt arbete. Vi har Àven följt mediadebatten för att kunna spegla samhÀllets syn pÄ skolfrÄgor inom Àmnet. En enkÀtundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare vÀrderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som Àmne och metod och jÀmför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har pÄ ett kvalitativt sÀtt intervjuat fyra elever i en Ärskurs fem samt deras lÀrare för att analysera resultatet utifrÄn urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mÀtbara Àmnena som viktigast och ser frÀmst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas frÀmst som retorisk fÀrdighetstrÀning dÀr fokus pÄ resultat skuggar arbetsprocessen.